Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
Sjelf AsiaOden stod länge villrådig,
och silfverlockyfviga skägget han strök,
likt Hugin, då varsamt han plockar sin vinge.
Men AsiaFrigga, orolig härvid,
såg smekfullt på maken, och talade blid:
»Vår bragdstore Skjold jag då omfamna finge;
»till honom vår väg genom Gauthiod väl ginge?» —
Omsider ett »Ja» af sin make hon fick.
Ocb Lopter, med hånlöje, bort från dem gick.
Mång AsiaDrott denna gästresan skydde,
fast fader och Öfverdrott vördsamt ban lydde.
Men AsiaFreja gret bittert, enär
hon rönte, att AsaFrej resa nu ville.
»En lögn är hvar glädje i fienders gille.
»Oss UHer besviker; vår ovän ban är.
»Dock följer jag dig, ehvart du dig ärnar.
»Din maka kanske mer än skölden dig värnar;
»ty hon vid ditt bröst, mer än brynjan, du har,
»vardt sluten.» — En eldkyss bekom hon till svar.
Att friden och offren i Svgtun bevaka,
blef Qvaser den vise med Yngve der qvar»
Men kindfagre Sigurlam vände tillbaka
till Qvenland, i hopp att, mot midvintem, få
med hyfagra Hejdi till brudebänk gå»
Ren Åsarne afrest, och redan de hunna
till Asgård det nya i Gauthiod, och der,
på vägen, de mötte den gästfrie Hler,
som lika vänfast och hjertlig de funno»
1 Blothuset — rådige Gaute det bygt —
de gingo, att fridspelarns naglar beröra;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
