Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
SS sagdt. Och han ingick i riktprydda salen,
der horndrycken rann, som en vårbäck i dalen.
Men AsiaLoke än mindes fullväl,
att Brage, med svärmande hjerta och sinne,
för Ogn hade brunnit. Den listige stjäl
hans välvilja dermed, att jemt hennes minne
han dricker. Och AsiaBrage, som glömt,
vid drycken, all misstanke, böljade svärma.
Tre gånger, han redan sin bägare tömt,
att släcka sin alltid osläckliga värma.
Ånyo snart tömdes de gyllene horn;
ty mjöd rann, som takdropp i urgammalt torn.
Men AsiaHejmdall och Tyr blott sällan
berörde det gullhorn, och sinsemellan
de hviskade: »Här smakar mjödet mig ej;
»ty godsinnad värd godt mjöd endast äger.
»Mig undrar att AsiaBrage och Frej
»så lugna der sitta. Ja, Havamal säger,
»att fred med den fridlöse gagnar oss ej.
»Och mycket jag misstänker slutet på detta.»
Men gästfrie Hler sade: »Lifligt och ljust
»är allt i den gästsal. Det gifver mig lust,
»att åter med er mig vid långbordet sätta.
»Kom, AsiaBrage! Du mig skall berätta
»om Åsarnes Gudar. Jag hört mången sägn;
»men år jaga minnet som storm jagar regn.» —
»Förträffligt! Förträffligt!» så Uller nu sade.
»Den äldste ock störst uti rådighet är.
»Hit, Diar! Nu skola vi alla, så glade,
»en hederskål tömma för gästfrie Hler!» —
Den tömdes. Då ropade Lopter så listigt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
