Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»om Vafithrudners sång, eller Havamal.
»Dess ord ej fbr dig mer än vindfläkten gäller.
»Men svara du må, hvarför ännu du ställer
»tre Öfvergudar i Blothuset fram,
»då särskildt åt hvarje af Gudarnes stam
»du offrar? Och hvarföre Nornorna höga
»du ställer vid Odén, vid Thor och vid Frej? —
»Se der mina spörsmål. Besvaras de ej,
»då skall du, som Öfverdrott, gälla så föga,
»att trälen din vis.dom kan mäta. Och snart
»din lära skall blifva af nienskor förgäten,
»ditt blothus förvittra, de gudabeläten
»försvinna likt rök, så att ingen vet hvart.
»Tillkommande tider din hög skola glömma,
»och Saga ditt namn blott åt vanäran gömma.»
Så AsiaOden, med stigande röst,
lik stormvinden, under en orolig höst.
Den hersklystne Uller ren utbryta ville
i hot; men af härgny det tystades ned.
Den gästfrie Hler ville mäkla fred,
och alla till Hlessö han bjöd på ett gille.
Sen AsiaOden besvarat hans tal
med vänskap, han gick ur den stojande sal,
med alla de sina. Och genast de foro
till blomstrande Selund. Men dyster i blick
och ensam, mot österled AsaThor gick,
han tänkte på skönlockig Alfhild, med oro.
Han villrådig var; ty han unnade rätt,
så väl åt sin styfson, som Åsarnes ätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
