Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
»fast blek och kulen
»i karmen han sitter,
»och skaka ej gitter
»från silfverhjulen
»de snömoln tunga;
»hur fort han sig höjer
»att se de Ivcksalige unga!
»Ej längre han dröjer!
»Han slår kring sin mö f)
»ett dok utaf snö,
»så lätt och så ljust,
»och henne, förtjust,
»i famnen han trycker.
»Sitt öga han lycker,
»och tänker uppå
»de nygifta två.»
När sol öfver glittrande barrskogen trädde,
åt nygifta paret så skälmskt man sig glädde.
Man brydde dem länge och brydde på nytt.
I gästsalen kom också AsiaFrigga:
det var liksom drägt hon med Ljusalfer bytt.
Nu dyrbara smycken på smycken ses ligga
kring hals och kring armar, i ringlande skick.
1) I den yng. Edda säges att Måne tog barnen Bil och Hjuke (Hviki) från
jorden, och de följa honom städse. Några mytologer hafva framställt Bil såsom
en mö. Hon och brödren skalle väl afbilda ny och nedan: Sån Sägur, stången,
Simnl CSimöl) och brunnen Byrgir, vid hvilken de gingo, förrän Måne upptog
dem, torde vara en bild af ebb och flod, hvilka ny och nedan afväga på sin stång.
Den vattenså, hvilken Svenska allmogen ännu säger sig se uti månens fläckar,
kan äfven hafva afseende på de regn- och väderskiften, hvilka, genom månens
skenbara färg och under dess olika till och aftagande, man tror sig kunna
förutsäga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
