Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Som ebb och som flod vandrar gullhornet åter,
och yppigt der drickes för AsaThors bragd.
Men AsiaOden står tyst och försagd,
han hörer hur hemskt det i hornstickeln låter »).
Och AsiaThor ännu sitter så tyst,
likt Knöskanes berghvalf, af solen belyst 4\
som kopparfärgar dess väggar, men vinden
från Ishafvet går derigenom; likså
den starkes sinne. På rödbruna kinden
der syntes en perla, der syntes väl två;
fast ingen dem märkte. De Öfrige glade
nu ropte: »Säg hvad du från ättmänner sport,
»och säg oss om vidare bragder du gjort?»
Så dyster i blicken nu AsaThor sade:
»Ett värf mera svårt, än all jotunastrid,
»jag utfört, och ännu jag darrar dervid;
»fast kärast det var af de värf, jag än hade.
»Från striden, till Selunds blomstrande ö
»jag for. Då var Skjold redan färdig att dö.
»I ätthög jag satte den bragdstore hjelten,
»och sorgen gick fram som en storm öfver Bälten.
»Ung Lejf tog hans rike, och Gram hans bror
»ännu såsom Sjtidrott i Ledre bor.
»Skön Alfhild hon gret, och länge hon gråter!»...
Orörlig satt AsaThor, suckande åter.
Som tryckning för bröst och för ande slår
S) Med horn8tickel mentes spetsen af dryckeshornet, och man trodde, att
när ljudet derur, rid tömmandet var starkare än vanligen, betydde sädant en
ofärd. ’
4) Knöskanäs: forntida namnet på Nordkap.
Ung. I. 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
