Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
hon satt i en bergsklyft. Det lönnrummet såg
ej Sol eller Måne; dess ingång sig krökte
som ormen. En ovand förgäfves den sökte.
Här AsiaUller till Lopter nu för
allt nytt, snm i gillet man hör eller gör.
Och denne brast ut: Se vår Mistehen knoppats 8)!
»Vår seger blir större, än sjelfva vi hoppats
»Snart AsiaOden skall störtas i grund.
»Kom! Följ mig.» — De gingo, vid midnattsstund,
då gästerna hunnit af mjöddrycken söfvas.
Snart bildstodens vaktare listigt bedöfvas
med dryck utaf bolmört. Djup var hans blund.
Nu AsiaUller i skidgården flyger,
tar gullet af stöden. Nu Lopter det smyger
i Öfverasynjans gyllene skrin.
När solen gick opp, såg AsiaOden,
lör andra gången, den ringprydda stöden
förnedrad. Han bleknade. Rofdjurets grin
är icke i nattstunden mera förfärligt,
då offret blir frälst eller fjärran skrämdt.
Han går till sin maka, som nekar bestämdt
till brottet. Han söker och spejar begärligt.
Han tar hennes gullskrin, han finner deri
den röfvade skatten.
Ett skärande skri,
vid denna anblick, ger AsiaFrigga,
och vanmägtig faller hon ned vid hans fot.
8) Mistelten var den olycksväxt, for hvilken Balder föll. Se Valas sång
och d. y. Eddan, samt 3:dje deleu af Arne Magn. Kom. Förtolkning deråt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
