Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
Den retade maken lät der henne ligga:
»Måhända att Ve eller Vile vet bot
»för denna krämpa.» — Så hånfullt han ropar.
Hans ögonhår täcka de nattsvarta gropar,
och mörk, som en Svartalf, i laget han går.
Hvart ögonkast, Ve eller Vile der får
af bonom, är skarpt liksom mördande pilen,
hvart ord är så hårdt, som stormande ilen.
Att utforska Frettir, han hemligen gör
ett offer. Men järtecken gafs ej. — Han spör
den mångvises hufvud, som Qvaser förvarat
med Österlands kryddor; men aldrig det svarat.
En afton, från obekant hexa han fick
det budet: »Din maka, i natt, stämt ett möte
»med älskaren. Må din fördunklade blick
»se henne, då salig hon sluts till hans sköte!»
Förtörnad sprang AsiaOden nu opp:
»Ha! Svartalfers hürold! Jag blodigt betalar
»det budet, om strax du ej ställer ditt lopp
»till Hvergelmers rysliga ormbygda salar.»
Så röt han. Bedrogerskan genast försvann.
Men AsiaOden dock hvila ej kan:
»Hos svartkunnig hexa jag råd ej vill söka;
»de Svartalfers välde jag ej vill föröka.
»Men skändaren undgår då hämnarens slag! —
»Ha! Mägtige Odén sjelf Vala månd fråga
»om Balders öde. Hvi fruktar då jag
»en hexa, när svartsjukans giftiga låga
»mig bränner? — Dock skulle mitt rykte jag våga?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
