Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»med sex fenor far, och framät
»flottar sig med åtta åror,
»kom att lyss till lätta leken.
»Sjelfva hafsfrun häftigt hof sig,
»bröstgängs sträckt mot strandens stenar,
»Släpade på strandens stenar,
»med besvär sig opp, att bättre
»lyssna till den lätta leken.
»Trillade ock tunga tårar,
»från mitt eget ögas källor,
»ned åt breda bröstets bugtning,
»ned åt knä och genom klädnad,
»nedåt fot och genom fållar.
»Jordens sällhet så jag gjorde.
»Nu vill Väinämöinen hvila,
»i det dolda djupet stiga,
»der hans toner evigt tiga!»
Den gamle steg ned.i de glittrande vågor,
de klingade högt, så det klang uti skyn.
Ur dem gick ett töcken, ur den gingo lågor.
Ett strålhvalf, en hägring, mot himmelens bryn,
då uppstod. För Åsarne var denna syn
ett järtecken. Sen, när de hunnit sig sansa,
de märkte hur böljorna började dansa.
Förunderlig var deras ringlande gång,
och opp utur grunden der hördes en sång:
»All Norden sin älskade sångare gråter;
»ty Väinämöinen han kommer ej åter!» —
»Han kommer ej åter!» — Det genljudet slog
från klippa till klippa, från skog och till skog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>