Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
746
»Nej! Strid skall jag söka, och döfva jag skall
»mitt innerstas storm, under drabbningens svall.»
Så tänkte han, vandrande nätter och dagar,
likt strömolnet gråa, när storme» det jagar*
I kindfagre Sigurlams konungaborg,
der rådde ännu både fruktan och sorg.
Den ene och andra, i hemlighet, sade:
»Hvart månne den gamle nu riktat sin färd?
»Allena han går i den vida verld!»
Omsider sig yttrade trofasta Skade:
»I fåfänga utrop vi öda vår tid;
»ett råd har jag fattat, till Sigtun jag hastar
»på spejarefärd, för att der stifta frid
»emellan de makar.» — Uppå sig hon kastar
den skarlakans lifrock, tar spjut och tar sköld,
och döljer i stålhjelm sitt höghvälfda änne.
Från Sigurlam flög hon, med lotsad köld,
hans sonliga smek var försåtligt för henne.
Ung Svafurlam suckade, Hejdi hon gret;
men Skade sig bort från de älskade slet.
Än dystrare borgen nu är för de makar;
och Skade ej mer för ung Svafurlam vakar.
Så långsamt nu skrider stund efter stund,
som Islands fjäll, hvilka bort från sin grund
helt obemärkt flyttas. — Snart hedar och fjärdar »)
i snödrifvor bäddas. Der Sigurlam härdar
sin älskade son. Kring skogar och fjäll,
3) P& Island finnes smärre fjällar, hvilka af volkaniska krafter småningom
makas än hit,^än dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
