Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
med grenarne kampande starkt mot hvaran,
förfärligen gny, att i skogen det skallar:
den ena den andra ej nedfälla kan.
De luta och famnas, och blifva ej skilda:
ett skyddande hvalf öfver vandrarn de bilda.
Sin brinnande drägt har han kastat utaf.
I gullbrynja stär han. Den skiner mot flamman
som Sol, när hon träder ur brusande haf.
Nu tusende tankar sig hopa tillsamman;
men alla dock slötos kring Beldegg. — Då stod
för vandraren, midt ibland lågornas flod,
den spåmannen Hrosstjof: och slokiga hatten
än föll för hans anlet, lik dimman om natten,
då stjernorna skymmas på himmelen blå.
Den mörkblåa mantelen låg kring hans skullra.
Med röst, som när åskan på afstånd hörs mullra,
till AsiaOden han talade så:
»Skön Binda en son dig föder.
»Den förste af fallna bröder
»han tidigt hämnas, och blöder.»
Och hastigt han talade ut dessa orden,
de hvirflade fram som en stormvind i Norden:
»Runesatt bark af Lerads träd 4)
»dig vill jag räcka. Må dermed
»fiende fällas, krafter döfvas,
»krankheter botas, veit beröfvas,
4) Le rad: ett träd, som står i Valhall, och af hvars blad geten Hejdrnnäter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
