Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
grannländerna, talar om Hother, Atle, Skate och Gelder m. fl.; men sedan
Nordboarne besegrat de förgudade AsiaDiar, nämner han icke Odensätten vidare, utom
Hothers fortsatta strider med AsiaBalder, och dessa angingo ieke den herrskande
Upsaladynastien. Stnrleson förbigår alltsammans. 1 skaldespråket vid hans Edda
står likväl att gifmilde konnngar nämdes Skate och dess kämpar kallades
Skaj-nar. Att detta skulle hänsyfta på en annan kung Skate, än den Saxo omtalar
i Skjolds historia, kunde väl vara troligt, men har ännu icke blifvit styrkt.
Några hafva ansett Saxos berättelse om Hothers och den hist. Balders strider,
såsom ett lån från myten om Balder och Höder, öfver hvilket ämne vi redan yttrat
oss i slutanmärkningen till 21:a sången. Som Saxo i sin regentlista upptagit
både större och mindre regenter, måste tidräkningen derigenom blifva vacltlande.
Sålunda talar han icke om Odén och hans ättlingar på samma tid, som han
nämner Skjold. Detta är äfven fallet med Hother och Helge och dem, som deltogo
i striden mot AsiaDiarne. Skjold och Hother vOro samtida regenter i olika
delar af det fordna Danmark. Saxo har förblandat Hothers bror, Atle (Atisle) med
•den. Upsaliske Adils, (se not. 30 vid 3:e sång.) Derföre fick nämde Atle sin
plats efter Rolf Krake. Vidare om detta ämne kan läsas i den lärde Bisk.
Mullers undersökningar om trovärdigheten af Saxos och Snorres källor.
Af förenämde likheter mellan Sturl. och Saxo vill jag icke draga den
slutsatsen, att allt hvad de anföra röjer fullkomlig historisk enhet. Jag tror
tvärtom, att begge omblandat myt och saga, hälst Saxo, som var mera vältalig än
kritisk i sitt framställningssätt? men jag anser det anförda som ett bevis på
tillvaron af dessa folkstraditiöner, då 2:ne utmärkta författare, så olika i alla
samhällsförhållanden, liktidigt framställa samma forntida händelser. Att Sturl.
börjar sin G|ylfaginning (d. y. Edda) med l:a versen nr Högsången; att han vidare
^framställer fädernas triad m. m. bevisar blott, att den Gylfe, som deri nämnes,
är brukad till vehikel för denna mytologiska uppställning; likväl bevisar icke
detta att den Gylfe, hvilken Sturl. omtalar i sin Yngl. saga, är en diktad
person; ty före asiaättens invandring, måtte väl någon öfverherrskap hafva funnits
i Norden, såvida man icke antager, att den vid denna tid varit antingen
alldeles obebygd, eller blott bebodd af vildar. Hvad vi i not. 9 vid 23:e s. anfört
ur Klaproth angående -de Lamaieka templens inredning i våra tider, tyckes
bevisa, att det icke varit orimligt om våra fornfäder i ett jordiskt öfvertempel
såsom Upsala, velat afbilda sin läras skönaste ideal d. v. s. Valhall. Det är då
likaså troligt att berättelsen derom icke är en blott allegori af fadrens begrepp
om Valhall, hvilket man nu sökt uppdikta. Om man tror att hednaskalden
Thio-dolfer diktat allt, hvarpå Yngl.-sagan stödjer sig, bör man väl ändå tro hvad
den kristne ärkebiskopen Adam af Brehmen om Upsala tempel berättar. _
Ling /.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
