Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776
Han tänkte att fåfängan reta hos dem^
så Idun vardt lockad från Eviges hem.
En fager Asynja, som MedOden gifvit
det binamnet Freja, sen offer hon blifvit
for MedOdens lusta, när höra hon fick
om dyrbara smycket, inom sig då tänkte:
»Säll den, hvilken mägtiga Nornorna skänkte
»en sådan klenod!» — Och ur borgen hon gick
en natt, med förklädnad, lik AsiaFreja.
Hon kommer till berget. Förtjust hon der ser
hur smycket en lysning åt berghvalfvet ger,
hur Dvergarne ifrigt det skura och feja.
Fast härden är utsläckt, det lågar ändock
från smycket, likt stjernskott. Asynjan det tänder
med åtrå. I manteln sin gullgula lock,
de blixtrande ögon och svanhvita händer
hon gömmer, och åter till berghvalfvet vänder.
»Hvad kostar det smycket? — ’En trollkraft det har
att fängsla hvar älskling.’ Gaf Dvergen till svar.
»Hvad kostar det smycket?» — ’Eho som det äger,
ej åldras.’ Så närmaste Dvergen nu säger.
»Hvad kostar det smycket?» — ’Vi sälja det ej;’
så talte den tredje. ’Du minns väl att Frej.
’för ringar och svärd, vann den strålande Gerda?
’Ej mindre jag våra klenoder tror värda/ —
»Hvad kostar det smycket?» — Så listelig log
den fjerde Dvergen: ’Vi känna dig nog.
’Om Freja enhvar af oss bröder vill unna
sin hyllest, vi smycket väl lemna kunna.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
