Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
början varit tvenne särskilda gudaväsen. Att Frej var den i vlr planet
inkarnerade Hfsprincipen (den manliga alstringsdriften) bestyrkes både af den phallus,
hvarmed han afbildades och äfven deraf, att han i Ragnarök skulle strida med
det ursprungliga lifvet, Surtur, (den förborgade) och oväpnad falla for hans
brinnande svärd.
Frejs kärlek till Gerda är en skön och folländad myt; dock kan den på
flerehanda sätt tydas. I slutanm. till 7:de sång. och i not. 3 vid S:de sång. är
redan något yttradt derom. Skulle jättemön Gerda vara lånad af Germanernas
Hertha (Erde, jorden), då är Frejs kärlek till henne lätt förklarad, ty såsom
sinnebild af månen och dess alstringsgifvande fuktighet, dagg, regn, dimma o. s. v.
måste han straffas, om han nalkas Hlidskjalf (solen i zenit). och en tärande
kärlek till jättcdottren Gerda (jorden) blir hans straff och omsider hans belöning,
då de mötas i den lugna (kyliga) barrskogen, der nordiska odlare ytra sin
kraft medelst rödjande och svedjande. At Gerda har han gifvit dyrbara ringar
och omsider sitt svärd, hvilket af sig sjelf dräpte hans fiender: årsväxtens och
odlarenas gud gifver rika skänker, fast de, liksom hans tjenares besvärjningsord,
icke förmå att tvinga jorden. Svärdlös måste han vara; ty fredligt är hans värf
och hans sinne.
Njord, atmosferens gudomlighet, var Frejs (månens) fader, och en bild af
de håfvor, natten meddelar. Han var fiskets skyddsmagt. Sannolikt idkades detta
af våra nordboar, liksom ännu bos vår allmoge, om qvällen och nnder natten,
då nät m. m. utsättas eller fiskbragder vid bloss förrättas. Metallerna upptagas
äfven ur bergens nattliga sköte, der sprängningar förrättas såväl natt som dag,
o. 8. v. Genom dessa ämnen kunde Njord kallas rikedoms gifvare. Han var
också en bild af det lugna hafvet; ty atmosferens magt styr vindarnes gång.
Sjömän anropade honom; ty förfäderna, i brist af kompass, följde nära stränderna
under mörkaste årstiden.
Myterna om Freja öfverensstämma äfven med det förnt anförda. Loke
(luftens onda princip), framträder oftast i desamma. Om hennes biuamn: Gefn,
finnas några ord i not 29 vid 1:a sång., och om binamnet Mardöl i not. 6 vid
4:de sång.; men den förklaring Finn. Magn. gifvit åt dessa hennes namn passar
fullkomligt till fiillmåne och nedan, då Gefn skulle betyda: fullbragt, full af
glans, och Mardöl beteckna: dold i hafvet. Dikten om brysing har väl i
förevarande skaldestycke blifvit tilvällad den hist. Freja; men den grundar sig
visserligen på en mytisk ursägn. Finn. Magn. tror äfvensom jag, att de fyra
dver-garne föreställa månans fyra qvarter; likväl får jag anmärka, att om Freja
(för-vexlad med Frej); skall vara sinnebild af den från himlakropparna emanerande
frugtbarheten i hela naturen och följakteligen äfven kärlekens gudomlighet; då
blifver hennes smycke, brysing, som betyder eld, glans, både en sinnebild af
skönhetens behag och af månens milda glans, hvilken de älskande i synnerhet dyrka.
Frejas åtkomst till brysing, får då följande förklaring: de fyra dvergar, som
smidde det, äro de fyra månens qvarter. Hvarje natt i denna myt föreställer en
vecka, likasom i skapelsemyterna en dag föreställer en längre tidsföljd. När Freja
Ung 1. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
