Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806
Men se, han sitt ryggvärn har lemnat dervid,
och kringränd af alla, förnyas hans strid!
Befriad var Hejdi. Sin blödande make
hon nu mäste lemna. Hon ilade hem,
att kämparna väpna. Hon ankom med dem
till stället ... En olycksbebådande tystnad
nu säger, att Thjasse sin hämdelystnad
har mättat! — Hon söker; hon Sigurlam ser,
sjelf döende, ligga bland högar af döda 2).
Hon ropar! — Han uppslår sitt öga, med möda.
En handtryck den gråtande Hejdi han ger.
Han »Svafurlam» hviskar — och är icke mer! . . .
Nu kämparna flögo, att mördaren hinna.
Men natten var mörk; de hans fjät icke finna.
Främst rusar då Sigurlams hofskald fram.
Han Thjasse ren hunnit. Han svärdet ren svingar,
Ett hvimmel af mördare honom omringar.
Han fäller dem ned, liksom regn fäller dam.
Men hofskalden fick ej sin Herrskare hämna:
han måste nu segern åt mördarne lemna.
Åll natten långa, vid hängbjörkens stam
han satt. Mot svärdet den matte sig stödde,
och qvad till sitt svärd, fast af såren han blödde:
»O, mitt svärd!
»Som fosterbror
2) Hervararsagan berättar, att Thjasse Jotan ihjeltlog Sigurlam. Sannolikt
är, att den Thjasse, som Hyndias säng i d. ä. Eddan kallar den praktälskande
Jotun var denne hist. Thjasse, hälst alla de personer, som i nämde sång
uppräknas, äro historiska, äfvensom de fleste, hvilka der bära ett mytiskt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
