Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
»till mig du ju svor
»trohet, utan allt svek och flärd?
»O, mitt svärd!
»Du lemnar mig;
»fast aldrig jag dig
»öfvergifvit, i denna verld.
»O, mitt svärd!
»Vårt brödralag
»beseglade jag
»med mitt blod, i hvar kämpafärd.
»O, mitt svärd!
»Sen du mig svek,
»all fröjd från mig vek.
»Hoppet flytt, min kraft är förtärd!»
Så qvad han, i natten, helt tyst och allen.
Och sorgligt hans svärd emot nytändning sken.
Det var liksom osegren ångra det skulle.
Ej hofiskalden såg hur på närmaste kulle,
nu Hejdi sin make, ren stelnad och kall,
på snöarmen hof, och förstärkt utaf sorgen,
allen honom bar, hem till konungaborgen.
Så, efter en storm, ligger afbruten tall
mot hvitbröstad björk. Ifrån hela riket
mång klagorop ljödo; men Hejdi var tyst.
Hon tre gånger Svafurlam förde till liket,
och ropade: »Hämd!» — När de begge nu kysst
dess sår, i skönbröstade högen det fördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
