Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
808
Vid grafölet Svafurlam, ännu helt ung,
i högsatet steg såsom Qvenernas Kung 3).
Mång hotande rykten om Thjasse än hördes:
»Han samlar af Jättar en större mängd.» —
Stor rustning i Svafurlams krigshär begyntes.
För Hejdi var verlden tillhopaträngd
i Svafurlam. Glädjen var utestängd
från land och från borg. Men hvar Hejdi hon syntes,
der klarnade allt. En ljusning likså,
i mörkaste natten, kring Måne plär stå.
Som solen sitt ansigte speglar i vågen,
så Svafurlam var, uti blicken och hågen,
sin moders afbild. Hans yttre var lugnt.
Han lät sina Hirdmänner brynjorna taga:
»Hit, svenner! På vildjagt vi skola nu draga.
»Må Thjasse komma! Vårt svärd är ej tungt;
»ty armen är härdad, och blodet är ungt.»
Ren salt han på springarn. Den frustande dansar
i spetsen för hirden, hvars bågar och lansar
som vårnyet skeno, i glittrande rad.
Fram flög den, allt medan ung Svafurlam qvad:
»Vi jaga i skogen,
»i vårens dar.
»Haloh, haloh!
»Må bergshäll oss mota,
»må fjällström oss hota;
»ung jägare har
»en härdad kropp.
9) Svafurlam tog väldet efter sin fader. (Herrarars.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
