Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
846
från jernekens krona, i dimmefull höst,
fast hon blott suckar med halfqväfd röst.
Men Hejdi, vid tåren, sprang upp ur sin dvala,
från flämtande bröstet en suck sig bröt.
En andeverld åter kring henne sig slöt,
och åter hon sjöng som en högröstad Vala.
Hon klagande qvad om den första strid,
som slutade Magternas gyllene tid.
I mildare toner hon höra låter,
hur Balder har fallit, och kommer ej åter!
Nu steg hennes röst, liksom vårflodens gång,
och vildt, som en stormil, hon qvad denna sång:
»Blodstid, dråpstid!
»Bröder mot bröder,
»barn emot fäder
»rusa till strid.
»Svärdstid, stormtid!
»Sol icke glöder,
»i blod hon sig kläder.
»Ingen sommar blid,
»ej föda, ej frid!
»Fimbulvinter tre år7),
»ej sommar, ej vår!»
Hon qvädde om Lokes och Odjurens strider,
hur Odén sjelf måste digna omsider.
Hon qvädde om Hvergelm och nidmänners qval,
T) Dessa rader äro tagna ur Valas slug samt ur d. y. Edda om Ragnarök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
