Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sn
om saligas glädje i Sindris sal.
Hon slöt, då hon sjungit hur Sutursflamman
förbränner vår jord, huru gode tillsaraman
bebygga den härliga, grönskande ön,
som uppstiga skall utur svallande sjöd.
»Då kommer till doms den "Rike,
»den Starke, som ej har sin like.
»Han delar lön, och han sliter tvist.
»Då kommer den svarte drake till sist.
»Hans öga det brinner.
»Med liken, på nattsvarta vingar,
»genom ödsliga rymden han svingar.
»Men nu — jag försvinner, försvinner 8)!»
En hvirflande stormil från himltfrunden
gick fram. Och se, Hejdi försvann, i den stunden.
I bergskrefvan eller i svallande våg
hon störtades kanske, fast ingen det såg;
ty hvirfveln sin nattlige vinge utsträckte
och berget och vågen med skogsfälte täckte.
Men högt ifrån vester, och högt ifrån öster,
der hördes i skyarne tusende röster
upprepande sången. Ännu kka stum
stod AsiaOden på samfha rum.
Och åter han tyckte sig hämdqvädet höra,
som Fylgjan stundligen qvad i hans öra;
8) Den sista raden i Voluspa: Nu han försvinner* hafva flera uttolkare trott
böra vara: hon försvinner, och angå Vala sjelf (hvilken äfven het Hejdi, enligt
hvad i 14:de sången är anfördt.)
Ling. I. 52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
