Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
och skyarna flögo som hvirflande agn;
och himmelen syntes än klar och än mulen;
låg AsiaOden på gullbädd. Liksom
en vandrare, villad på klippfulla branter,
vid skymningen irrar åt olika kanter;
så AsiaOden sig kastade om.
Hans himmelska Fylgja till honom då kom:
sin snöhand hon förde så lätt kring hans panna:
strax drömmarna framgå, och tankarna stanna.
Och glada Yalhalla, i drömmen, han s&g,
der pelare stodo af gyllene lansar,
och bänkar, beprydda med skinande pansar.
En örn och en ulf bredvid gullporten låg.
Han tyckte sig mötas af Hermod, sin fader,
som strax honom förde till Valguden hän,
och främst bland Ejnherjarnes skinande rader
sitt högsäte fick han. — Det står der väl än.
Och Gudarne, jemte Ejnheijarnes skara,
med gny honom der bödo välkommen vara.
Han såg sina svärdfallne ättmän igen:
der ljuslette Beldegg och Hother tillsamman
förtroligen sutto, i glädje och gamman.
Men se, han en underlig känsla förnam,
när snillrike Hother ur skaran steg fram,
och fridsamt sin hand åt den nykomne räckte.
Så molnet, som stormen kring jordringen väckte,
deruppe välgörande öppnar sin barm.
Nu blef han på en gång ungdomeligt varm.
Högt kände han blodet i ådrorna spritta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
