Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tyckte sig blifva förvandlad: han var
sjelf Odén den höge. Dess gullhjelm han bar.
Han tyckte sig sjelf på dess högsäte sitta.
Och alla Ejnherjar, båd stora och små,
med fröjd honom sågo. På Måne likså
man tycker att himmelens gullögon titta,
Långskäggige Brage, så munter och glad,
vid gyllne harpan hans Drapa nu qvad:
»Sviarne sörja,
»och Goterna tro
»i Asgård dig bo.
»Saxarne börja
»att dyrka ditt namn.
»Vid örlig och våda,
»i drömmarna skåda
oNordsöner alla,
»din älskade hamn.
»Du seger dem ger,
»du komma dem ber,
»till höga Valhalla,
»och glade de falla.»
Sig Gudarne reste. Ej tala de hunno;
ty Valhall och Gudarne hastigt försvunno.
Knappt drömmen från Asiaöfverdrott flytt,
förrn Sömnalf i famn honom tryckte på nytt.
Och se, han nu såg huru folkskaror trädde
i AsaFrejs nybyggda afgudahus,
hvars murar och hvalf liksom himmelens ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
