Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H.
De förre, ALARIK, Kämpar, som intaga ena sidan
af skådeplatsen.
Alarik.
Frid med er alla.
Er vänskaps helsning är min glädje.
Men sägen mig hvar är min Loge?
Hvar är den fångne Loge? — Svaren!
Ha, här! — O, kom i mina armar
min ungdomsvän! — Hvad köld ? min Loge!
Mitt varma famntag du ej vårdar?
Knappt fick min fader sonens helsning,
knappt hörde jag hans seger nämnas,
förrän jag flög ifrån hans famntag
till ditt, min ungdomsvän, min Loge!
(omfamnar Loge.)
Loge, smärlfullt.
Ha! Loge, — Loge är ej mera.
Det är ett misstag. — Loge tåldes
bland herrskarenas fria söner.
Se här, — en slaf med lösta bojor,
ju Alarik i famnen sluter?
Alarik.
Hur vågar du min vänskap spotta?
Ha’ vi ej ingått med hvarannan
fostbrödralag, i ungdomsåren,
då jag en gäst i Finland lefde
för åtta långa vintrar sedan?
Ha’ vi ej tömt hvarandras ådror,
och skiftat blodet? — och tillsvurit
att en den andra hämna skulle?
Med tårar hörde jag ditt öde
— De tårar må mig ej vanära,
dem vänskapen, ej feghet pressat. —
Men om menedare du blifvit,
om du vår vänskap låtit kallna;
då var ej Nornan orättfärdig,
när hon dig lönt med slafvenamnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
