Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Agne.
Mig? — Nornan ämnat mig att äga
den, som jag korat till min Drottning.
Död är dens lön, som detta vägrar.
Men — Agne här som qvinnan glammar,
och glömmer att hans Drottning lider,
att Skjalf kanske hans vård behöfver.
(Ilar ut. Några Hofkämpar följa med.)
13.
ERIK, LOGE, OTRYG, Hofskalder, Härolder.
Erik.
Snart sjelfva Mimer*) skulle tömma
sin källa, för att gåtan lösa.
Ack! — Agnes sällhet är ej ordet.
Otryg.
Huld! Huld! jag för din spådom ryser! —
Men gåtan måste —• måste lösas! (går med Erik.)
LOGE, afsides.
I blod hon löses! — Hämd! din morgon
framgår i åskmoln, skön och herrlig!
Ha, Loge — Loge ren är vaken, (går.)
Slutsång.
Härolderna.
Jag kom
med glädjens ord;
liksom
när på vår jord
den muntre Hermod nedsänd är,
och Gudars bud kring verlden bär.
Men kort
vår glädje var,
och^bort
han flyktat har! —
*) Mimer, visdomens Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
