Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skjalf, Skjalf är redan offret vorden,
och redan Agnes bröllop firas!
Jag ryser vid hvart ljud af glädje,
som tränger från det muntra laget
Och denna natt, som hyllar henne,
till brottets arfslott, — o, jag fasar! —
som Gudars dom så mörk den nalkas.
(visur ett dryckeshorn.)
Men här jag har en dryck tillagad. —
Här skall det rätta bröllopsmjödet
hon af oss fånga. — Jag det brygde
af ormaspeck och trolldoms örter.
Tre gånger sjöd jag det i hällen;
det ger en törst, som blod blott läskar.
Om qvinnolynnet är för vekligt,
så styrk det, — styrk det med den drycken.
Loge, tar hornet.
Tack, Gamle! jag din visdom lyder.
Snart Agnes brud skall hos oss frossa. —
Med guld har jag en tärna vunnit,
en ibland dem, som henne vakta,
och Skjalf har henne till mig skickat
med dessa ord: »När gästabudet
»spridt allmänt stoj i Kungatälten
»och Frostes graföl böijadt blifver,
»skall hon sig från de glade smyga,
»och gråta här vid Frostes urna.»
Men — någon nalkas oss så sakta»
Ha! om ej hoppet bländar ögat
så är det Agnes unga Drottning.
Ja, det är hon. Sitt ord hon löst* .
a.
De föree, SKJALF.
Skjalf.
Er väntan har jag ej bedragit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
