Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Loge.
Hör än ett ord, hör än en tidning,
och da skall bäfva liksom blomman
när höstens stormar henne skaka.
Da ser mig här ej som en viking
uti ett fremmadt hof upptagen
med Drottars gästrätt, Drottars ära.
Nej, nej! — Jag hitförd blef som fänge.
Min och din faders hus är plundradt,
och han — han är ej mer! — Han fallit.
För hvem? — Jo, för din makes händer!
Skjalf.
O hämdens Gudar! hvilken tidning.
Tolli.
Nyss fick du läppja af det hornet
det gyllne hornet, hvari glädjen
sitt söta mjöd så sparsamt skänker;
bered dig nu att länge, länge
blott suga ut till sista grumlet
den bittra kalk, som sorgen räcker.
Du går nu, usla! går att äkta
din faders baneman — du ryser!
Du äktar Agne, och din hjessa
af brott och blodskuld redan höljes.
Jag allt dig sagt — och allt nu fylles.
Välj, välj den väg du önskar vandra,
och leta visligt upp den stjerna,
som bör dig leda fram till målet.
Jag lemnar dig — jag lemnar verlden;
när kölen bräcklig är och stormen
och vågorna omkring oss rasa,
hur sällt är då att visligt veta
det hamnen — hamnen ej är Qärran.
Jag går — (drar fram en flintknif.) Se här
mig lönen väntar,
för det jag sökt din oskuld rädda.
Jag går; — ej Gudar må mig straffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
