Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
for det jag brutit har de eder,
sora jag din fader svor; — nej, ensam
jag straffare och brottslig vare.
Glad skall jag Frostes skugga möta
uti Tuonis*) gyllne salar,
och då jag honom der har helsat
skall han nedstiga till sin dotter
■att fylla, hvad jag redan böljat
Farväl! farväl! — Dölj dina tårar, —
Farväl! —
Skjalf, omfattar hans knä.
O Grymme! vänta, vänta!
Betag mig ej det enda medel,
som Frostes usla barn kan rädda.
Lyft högt din dolk mot detta hjerta.
Slå! qvinnans öga skall ej blinka
for offerknifven. — Låt den ljunga!
Tolli.
Du ville dö förrän du vågat
att söka hämd på Frostes dråpsman?
Jag skulle ock det brottet bära,
att neka honom lugn i högen?
Kan herrligare graföl hållas
än det, som fränders hämded hyllar?
Har du då glömt de faders seder?
Du — du allena kan utmäta
•den blodshämd, som hans skugga fordrar.
Men feg du är dertill, o, qvinna!
Feg är du. — Lef då i din slummer
och glöm den fader, som du skymfat.
Men — tro ej att ditt blod far smitta
det jern, soin öppna skall mitt hjerta;
nej, jag skall visa det ofläckadt,
jag skall det visa der — der uppe,
för Froste och för alla Gudar. (går. Tystnad^
’) Valhall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
