Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»jag hört det ord af hennes tärna.
»Och nu skall Skjalf också bli hämnad
»och Tollis lik med Loge flamma». —
Så röt han, — och i fullan låga
han skeppet uti hafvet styrde. —
Se! flamman skimrar der mot himlen.
(I bakgranden synes flamman af ett fjärran brinnande skepp.)
9.
ERIK, ALARIK, Kämpar, ULF.
Ulf.
O, skräck! o fasa! Hvilken tidning!
Hvem lär mig dessa ord att tolka?
Alarik.
Fort! Tala! Stelnadt är mitt hjerta;
ett jätteslag det blott kan väcka.
Ulf.
Vår Konungs tält vi troget vaktat,
och ingen ovän dit har nalkats.
Men Gudar! — Skjalf, hans egen maka,
hon hämnat har sin faders bane,
och uti Visburs gyllne kedja,
uti det dyra kungasmycket
har Agne, söfd af mjöd och älskog,
nu blifvit qväfd i makans armar.
Alla.
Förskräckeliga bud! — I Gudar!
Alarik.
O fader! fader! —
Erik.
Dyra smycke!
den ypperste i Yngves stämma
du lifvet kostat. —
Alarik.
Qvinna! qvinna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
