Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hastigt de lemnade högaloftssalen.
De irrade om på bevingade hvalen
till strand ifrån strand och till ö ifrån ö,
trots hotande storm eller brusande sjö.
Sin bana, likt hafsormen, ständigt de kröka:
de blodlystna berserkar dödssvärdet söka.
De söka tills böljan och marken blir hvit;
sent vända de hem, komma olönte dit.
BJARTMAR, till Svafa.
»Fort våra fiender flydde,
fort de väl komma igen;
ila till Upsala hän;
Nornan din resa beskydde!
Klok är den tärna, stark är den sven,
Som dig följa åt
på okänd stråt.»
Svafa.
»Fader, länge var din sal
mig så tom och dyster,
länge till min fostersyster
har jag trånat; men mitt qval
måste skifta, öka sig,
om jag nu skall lemna dig.»
Bjartmar.
»Skynda öfver berg och dalar
till din vän! I farans stund
tiger väl din rosenmund;
men din kind, ditt öga talar.
Ned i rena hjertats grund
listen ser. — Men nog af skäl,
tag min kyss och mitt farväl!»)
Den väna Svafa lydde sin far,
och redan fjärran på flykten hon var,
då Hjalmar och Odd ifrån Bjartmar foro,
dem vinden och vågorna lydiga voro.
Som hafsörnar speja de stränder och skär;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
