Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
8jödh.\ken,
»J£ung går å land,
låter mig ensam sucka vid strand!
Fjettrad jag ligger ;
fåfängt jag tigger
böljorna bli*
att med dem få, gå*»
Yngve.
»Drake! du bar mig på aflägsen kust,
gaf åt, mitt innersta lefnadslust.
Mig skall till fjärran, land du än föra,
der åter in$n Yngves bragder må höra!
Upp, Yngves l$i»par! förnimmen mitt ord:
snart skola vi lemna den tröga jord!»
Ingeborg till yngve,
»O, älskad^ fader! hvi trår du bort?
Ack! jordens glädje är ju så kort?
Du redan dig mättat af guld och ära;
hvad vill du mera af Nornan begära?
Blif hemma, blif l^^mrna! n^g auar ej godt
af sista färden. — Eq sorgens lott
är kastad af Nornan för hvar och en,
om resan är snabb., eller resan är sen.»
När följande dagetø slpg upp siq blick,
Kung Yngve in till sin broder gick
och helsade honom med redligt sinne:
Yngve.
»Jag lgdsQ^t, broder! vid detta lif:
i strid vill jag söka mitt{ tidsfördrif.
Min rosti^ng har rostat och tiden är iirøe
att guld och ära förvärfva:
jag går med liiip hird *) den djerfva.
*) Lifvakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
