Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295;
Pilgrimen.
(Allegori.)
»Hjertat föds att blöda —
lyckliga de döda!
Gifve Gud mig grafven inneslöt 1»
Nina; St. Post. N;o 13.
Låt opp, o stumma Väktare!
en gråtande Pilgrim dig kallar.
Han vill den helga Grafven se,
han vill der tillbedjande digna.
Låt opp, o låt opp! Snart lär natten fly,
snart lär morgonstjernan på himmelen gry.
O, hör du mig ej9 Mitt rop emot murarna skallar.
O, hör du mig ej? Låt opp, och jag skall dig välsigna.
Nej, fafångt! — Från det svarta torn,
kring hvilket en ros aldrig blommar,
jag hör blott väktarns hemska horn,
som täljer de nattliga timmar.
Förskjutne usling, o, klappa då ej!
Hör Grafchorets genljud dig svarar ett Nej!
Hvad hoppas du äu? — Med gråt fräta af dessa bommar?
Och stjäla med våld den eviga Lampa der glimmar?
Ha! ännu rinner då en tår
på fårade, vissnade kinden?
Så bölja upp vid bölja går
att plöja den utsugna stranden.
Ha! åter stiger en suck ur mitt bröst?
Ånnu ingen hvila? Ånnu ingen tröst?
Hvem hämtar dig, suck? Ack, vinden, den hvinande vinden!
Hvem dricker dig, tår?— Ack, sanden, den brännande sanden!
Låt opp, o stumma Väktare! m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
