Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som tecknande ditt hopp vill väcka.
Hvarom? — Jo, om odödlighet.
✓
»Tro honom. Han din skymda sfer
i evighetens ring kan länka.
Månn väl en våg försvinna plär
, för det en våg ses henne dränka?
Nej! hon med massan hopsmält är.
»Tro honom. Och ej sätt ditt hopp
uppå en jord, som dig bedårar.
Den ros, som står så purprad opp,
hon vore utan daggens tårar
förvissnad, eller — blott en knopp.
»Tro honom. Vet, hvar stormvind blott
skall snabbare din julle drifva
till hamnen, dit ej stormar nått.
Ej hamnens lugn så sällt kan blifva
för den, som jemnt i lugn har gått.» —
Så talt. — Ren vaknade mitt mod.
En Engel rörde vid mitt öga;
dess hinna brast, — brast utan blod!
Han pekade emot det höga,
och se! der Lifvets Tempel stod.
Och nu jag flydde verldens blick,
liksom en pilgrim flyr de sina.
Jag svor i Penitentens skick
att söka Dygdens Palestina;
men ack! jag ännu vilse gick!
Jag svor det. — O, du Lifvets lif,
du sista vän i dödens smärta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
