- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Andra bandet /
354

(1866) [MARC] Author: Pehr Henrik Ling With: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354;

ty här nämnes blott att ett hufvud framkommit, men icke
dess skapnad. Men sedan säges uttryckligen, att på tredje
dagen framkom en hel man• Detta betecknar den fullkomligen
organiserade naturen, eller djur-riket, som uti sig förenar hela
den öfriga naturen.

Enligt våra lärdaste Kemisters uppgifter finnes också
hafssalt icke allenast i många vexter och i alla djur, utan
äfven i flera stenarter; ty det är icke att förmoda att
våra fäder med ordet säll förstått andra salter än hafvets.
Detta träffar då in med Audumlas föda af saltstenarne. Och
huru enkelt är ej det sätt, hvarpå dessa trenne naturens riken
sägas frambragte? Så är äfven naturen i sitt alstringssätt
alltid lika enkel, lika mödolös och hemlighetsfull. Man kunde
anse det orimligt, att håret säges hafva framkommit före
hufvudet, då stenriket kan anses som grundvalen för växtriket;
men i bilden om saltstenarne låg ju redan en framställning
af den oorganiska naturen, och således af stenriket, hvilket
först kunde, såsom särskildt från de andre naturrikena, framstå
i tiden, sedan dessa hade blifvit bestämda.

Tidens indelning i dagar är äfven ett poetiskt talesätt,
att beteckna en obegränsad tid: och ännu gafs ju ingen
bestämmelse af tid eller rum. Mosaiska skapelsehistorien indelar
äfven naturens fullkommande i dagar. Der säges också att
Gud vid olika tider skapat vexter och djur.

Den Man, som, enligt Nord-mythen, framkom, kallades
Bur eller . Bure 7 *). Bur betyder Son; kanske man med detta
velat uttrycka det första foster eller alster. Hans giftermål
omtalas icke; kanske man dermed velat tillkännagifva att han,
likasom vi förut anmärkt om Ymer, af sig sjelf födt en son;
ty det heter, att han blef fader till Bore eller Bör, hvilken
var gift med Jettinnan Besila73). Bör betyder Son,
äfvensom Bur. Bör var således fostrets foster; men Jättinnan
Bestlas (Besias, Beyzlas) namn är väl ännu oförklarligt,
likasom Bolthorns, hvilken var Jätte och Bestlas fader.

Bur var således naturämnets son, det är: naturens första
sträfvande till lif och form. Hans son Bör betecknar dess
närmare framskridande till utveckling, och dennes giftermål uttrycker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:02:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lphsamlarb/2/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free