Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357;
Dessa Börs söner äro säledes de första Gudaväsen, som
i Nordmytherna framstå; men hvarföre skulle Odén och hans
bröder födas på detta sätt, af de, genom Audumla, frambragta
väsenden, och icke omedelbart utgå från Ymer? Utan tvifvel
derföre, att alla Gudar i Nordiska mytherna endast äro
sinnebilder af naturyttringar, och dessa yttringar uttrycka lifvet,
men, icke det liflösa ämnet, som af Ymer och hans ättmän
föreställdes. Likväl måste Gudarne, såsom vi förut nämnt,
vara beslägtade med Ymer; ty allt lif är i förvandtskap med
ämnet, och kan endast genom det samma uppenbara sig i
tiden. Men hvarföre föddes Odén, Vile och Ye efter Bur,
och hvarföre blefvo de icke omedelbart frambragte af
Audumla? Just derföre att naturen, enligt fädernas sätt att
härleda allting ifrån de tvenne första urkrafterna: köld och
värme, måste, som vi förut anmärkt, först småningom
framskrida till sin fulla utbildning; och Gudarne, såsom uttryck
af den fullkomligaste lifskraft i tiden, kunde verka, när
skapelsens former börjat framträda såsom mera utvecklade.
Derföre nämnes icke Audumla mera: hon försvann på samma
gång, som Ymer dog; ty hon var ett uttryck af Lifsjröet;
men hon var icke sjelfva lifvet, uttaladt i alla naturens
namnlösa skepnader. Så säges äfven i Persiska mythen, att, när
Urtjuren, den ensam skapade, dog, föll, såsom hans lifskraft,
ett väsen af hvardera hans bog 77). Nordbons Audumla tyckes
äfven framställd såsom lifskraften, sedermera öfvergången till
Odén, Vile och Ve. Att Audumla var denna framställning,
och att Bur var en sinnebild af naturrikenas första råmärken,
om man så får säga, det röjes äfven deraf, att på intet ställe
talas vidare om växters, djurs och metallers tillblifvande, utan
blott om verldsbyggnaden i allmänhet, ^mt Dvergarnes och
menniskans skapelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
