Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490;
Ha! kraft mot kraft nu höjs; en krossning följa bör.
Men lömsk är lyckan ju? Hon plär sin vän förråda;
hon likna plär det vrak, som seglarns räddning gör:
det honom mot ett skär, men ej till stranden för.
(Krigsmnaik atom skådebanan).
12,
Os förrb, TRANDER.
TRANDER, (störtar in).
Jag vttnde om; ty jag de Norskes stridshorn htfrdfe
och i din gillessal jag deras kämpar förde.
(Förtroligt).
Hör! Norske Olof sjélf förklädd ibland dem är;
han ringa kämpars drägt på gyllne brynjan bär.
Brynjolf.
Jag redan känner allt. Min son mig det bebådat.
Ett gille, som du vet, för Norges Kung jag gör,
der Göthens undergång i dag bestämmas’ bör.
Ung Olof är; han än blott tjugu vintrar skådat;
mod, kraft, men vishet ej plär följa dessa år.
Men — Eylif är én man? — Du detta^ord förstår.
Trander.
Hvad ännu tvekar du? än har du kraft att krossa
den arm, som hötat dig. Hvi slümrar nu din hämd?
Slå förr än trälen sjelf sin boja hunnit lossa:
slå förr’n hans fria arm till motvärn är bestämd.
Jag ilar, som du sagt, att JSylifs vägar spana,
snart Göthen krossa skall den Norska segerfana,
sen må vår seger bli uti hans dödssuck nämnd.
(Han går).
13
BRYNJOLF, Bönder.
BRYNJOLF, (till Trander).
Hell dig och dina ord! mitt stöd skall du ej sakna.
(Till Bönderne).
Ja, landsmän! ja det ok, er trötta skuldra drar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>