Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
Alfhild.
Mig också du förskjuter?
Hvad?
Ivar.
Fly! i denna famn du mer ej finner ro;
ett brott har smittat den: han ar nu ormars bo.
Om jag dig kyssa djerfs, dess gift jag på dig gjuter;
vid min omfamning de sig kring ditt hjerta sno.
Alfhild.
Hvad båda dessa qval?
Ivar.
Den lön, förrädarn njuter.
Alfhild
Har Ivar mot min bön till Olofs fana gått?
Ivar.
Jag tänkte med min flykt alt dölja delta brott —
Jag ville följa dig; jag nyss till Rolf det sade.
Ack! kunde jag val fly, förrn jag hans bifall fått?
förrän milt första svek jag tyst försonat hade?
Men stum på mig han såg och samlade silt mod,
sin gamla kampehand han uppå hjertat lade;
en tår, — en smartsam tår i sjunkna ögat stod!
Omsider ropte han: »Vet, den du svika tänkt
»ar ej din Höfding blott; — han ock dig lifvet skänkt.*
Alfhild.
Hvad? Eylif! Han din far?
Ivar.
Ja! ja! — Uti mitt hjerta
jag kände Helgons fröjd, och de fördömdas smarta! —
(tystnad).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
