Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
Vid himlen! säg att du din Ivar ej förskjuter.
Säg! med ett enda ord du döfvar qvalets gift.
Fly! och fast afgrunden sin eldström pà mig gjuter,
blott Olof i sin famn dig aldrig, aldrig sluter,
då får jag lugn och ro ner i min mörka grift.
Alfhild.
Nej! — Alfhild kan ej fly. — Ren har min mor försvunnit;
jag henne följa tänkt, dold i en tärnas skrud.
Nej! hoppets stjerna nyss för sista gången brunnit;
nu är hon evigt släckt, — och jag är Olofs brud.
(går med Nanna och Tärnorna).
5.
IVAR (ensam, ännu på knä; — smärtsamt).
Blixt; ljunga ned ur skyn! Högt! högt omkring mig spraka!
mig lys; ty öfverallt är fasans mörker blott.
Ryt, åska! slå och säg om mina sinnen vaka;
ty qvalets hemska dröm dem ren bedöfva fått.
Dock tig! i denna sömn, jag dygdens frid tycks smaka.
Håll, blixt! i nattens djup göm mig och mina brott.
(tystnad).
Ha! nattens Tärna! fly! Din milda fackla låna
åt dem, som kärleken sin hulda trollvink ger.
Jag, jag allena här i smärtor måste tråna;
och på min kind en dagg af tårar droppar ner!
Jag bleka vålnader blott åt mig vinka ser;
och hör blott ugglors skrän, som mina suckar h&na.
(betydningsfullt).
Dock — hvilket fjärran ljud sig till mitt öra stal?
Ha! elfvens våg jag hör så nattligt dyster svalla;
dess sorl en dödssång är, som tyckes på mig kalla ?
Hvad bådar detta sorl? — Det söfver mina qval! —
(rusar opp; — häftigt).
Men hvadl Jag spiller här min tid i qvinnlig smärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
