Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftft
17.
EYLIF, BRYNJOLF, ALFHILD, NANNA.
Eylif (med bråten stamma).
De fly — och med dem flyr den bittra dådens smärta,
allt är så lugnt och tyst! Men hvad! uti mitt hjerta
en stämma hviskar ju, som änglars stämma jbHd
den säger: »Du kan de; ty fastän Skaadién blöder,
»det stundar dock en ljus och lyckligare tid,
»då Qällens båda folk jinyo varda bröder» —
(andäktigt).
Gud! detta hopp är ljuft; nu kan jag dö med frid.
(han dör).
Nanna.
Han dör! — (tystnad).
Bbynjolf.
Han dör; och jag en brottslig anda drager?
Ack! dygden, dygden blott med denna styrka dör!
(faller på knä vid liket).
Här; Eylif! vid ditt lik, jag korsets fana tager,
här i min sista stund min första bikt jag gör.
(lägger Eylifs blodiga hand på aili hufvud).
Din hand ju brottfri var, hon helig vara bör;
dess rena blod. som dop, må på min hjessa falla!
Hör, himmel! hör min ed! — (Blixt, äska).
Alfhild (rusar opp).
Ha! hvilka glädjeljud?
(tar opp laaseo).
Upp! Ivars mö här står uti sin högtidsskrud.
Mitt bröllopsmjöd jag får der elfvens vågor svalla;
min Ivar i dess djup nu väntar på sin brud.
Stor är den bröllopssal, dit mig hans suckar kalla!
Välan! jag färdig är. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
