Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ti5
Rösten.
Böljan Ster rullade sä stilla
Hafsfrun hviskade mildt derur:
»Arma, följ mig! Den förskjutna lilla
»fostras skall i min jungfrubur.
»Drager er en hval,
»uppå sin breda rygg,
»till min snäckesal,
»som stär så lugn och trygg.
»Kom då! Nederst på hafvets grund
»snart vännerna må fira sitt förbund.»
C. Ulfson.
Förunderligt in i mitt bröst
de skära tonerna sig tränga. —
Månn Drottningen? . . . Det är ej möjligt. —
Ha! — Upptåg under Karnevalen,
se der, hvad säkrast kan förmodas.
Rösten.
Hildur lydde — Ilande i vågen,
hennes resa gick lätt och fort.
Redan var hon lugnare i hågen,
när hon kom till den marmorport.
Säng fick lillan då;
en sådan här ej fanns;
alla fiskar små
der hålla lek och dans.
Lillan sofver en stilla blund
och Hildur glömt de jordiska förbund.
(Gari står stam ock orörlig. En hvitklädd skugga, med en
lia och ett timglas, gfir tyst bakom honom, lyfter lian öfver
hans hufvud och ser timglaset, sänker lian och försvinner,
i samma Ögonblick).
C. ULFSON (som ej bemärkt skuggan suckar
tungt).
Förvillad är jag, och min själ
än sväfvar hit, än dit, liksom
jag vore kastad till ett trollslott,
af vilda stormar, der försåtet
jemt lurar omkring främlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
