Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AlVAH (Ännu till Birgitta).
Skall jag ifrån dig ryckas dä?
Skall all min glädje slutas så?
Birgitta.
Ja! vet, att glädjen här på jorden
är blott en skymt från Himmelen,
när gyllne dörrn är öppnad vorden,
och någon stråle, genom den,
ned på en jordens åbo faller
här, inom jordelifvets galler.
Men — himladörren slutes åter
och han, på hvilken strålen föll,
han, hvilken nyss sig lycklig höll,
ånyo gömmer sig och gråter. —
Bered dig lifvets kalk att smaka;
til! botten kanske sötman gick,
förrän du henne njuta fick.
Lär då i förväg, att försaka.
Drick kalken ut! — Blott brottslingen
förmätet dristar krossa den.
Tro barnsligt, att du sötman finner,
när du en gång till botten hinner. —
Ett år allenast — och igen
du ser din moder och din vän
Alvah.
Ett år, — ett år!
Birgitta.
Mot evigheten
är denna saknad ju så kort?
Med klagan slösa icke bort
din vunna rätt till saligheten.
Den törnestig, vi vandra här
för Herrans ära, skall oss blifva
mer säll, än verldens flättja är,
och hvarje steg, vid målet der,
skall oss en himlakrona gifva. ")
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
