Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alvah (innerligt).
En hemlig önskan har jag än;
o, moder! törs jag yppa den?
Birgitta.
Barn! tala öppet.
Alvah (sakta, med ttigande känsla).
Ren du hört
att af en Svensk, för första gången,
blef genom blicken, genom sången,
mitt unga hjerta vilsefört;
men mig hans olycksöden rört.
Han blef i sista korståg fången,
och heter Olof Andersson.86)
Han varit prest, och kom ifrån
ert Sverge. — Är han än ej fri,
lös honom ur sitt slafveri!
Jag mina diamanter ej
behöfver; må hans lösen . . .
BIRGITTA (afbrytande).
Nej I
Behåll din lilla skatt, och tänk,
att Gud förser väl offret sedan.
Du kyrkans dotter blifvit redan;
åt henne gif din brudeskänk.
Alvah (fromt).
I allt jag gerna lyder dig;
ty då jag änglars vän ju blifver? —
Kom, goda mor! — Välsigna mig! —
(till Katharina).
Kom syster! — qvalet delar sig,
om du välsignelse mig gifver.
(Hon knäböjer, fnll af andakt. Birgitta och Katharina stå på
hvar sin sida om henne, med hopknäppta händer. —
Omsider står Alvah npp igen, liksom med förnyad kraft; hon
omfamnar Birgitta och säger uttrycksfullt).
Tack, goda nwtør! tack! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
