Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rør
Birgitta (tftertinksamt).
Ja, denna Pilgrim. — Refn jag vet
hans arma hjertas hemlighet;
mig Herren har det uppenbarat.
Han, lik en okänd ängel, kom,
att varna och alt vända om,
sen han från fallet oss bevarat.
Men nästan hade jag det glömt.
Bekymmer, fruktan ur mitt hjerta
min sista, ringa styrka tömt.
Jag vet ej hvilken hemlig smärta
förstör mitt lugn på denna dag;
jag känner mig så matt och svag;
en inre fruklan. — (Vill gå).
Katharina.
Goda mor!
Hvar fruktan är en mjältsjuk plåga,
som helt förstämmer hjertats strängar.
Birgitta (som ämnat gå, stannar hastigt).
Barn! forskar du naturens grunder?
Förslår du alla Skaparns under?
Se! glödens lågor förebåda
om vinterkölden börjas skall;
af vattnets bubblor kan man skåda
när storm skall reta hafvets svall,
af stenens ångor, jordens dimmor
ju vexlingarne förutses;
af luftens ringlar, af dess strimmor
hvart skifte ju tillkännages?
Kan ejd- och vatten, jord och luft
så föresäga, flera dagar,
hvad tima skall, fast vårt förnuft
ej forskat ut naturens lagar;
kan då en varelse som vår
förut ej röna händelserna,
fastän vår själ dem ej förstår? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
