Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Tredje handlingen - 10 - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10.
HJORVARD. HILDIGUND. Tärnor.
Hjorvard.
SS! redan börjas då min ingång
i dessa stoltas ätt, med tvist!
Du sade striden bodde blott
på hafvet. — Nej, på landet äfven;
der hvimla glupska vikingar
på alla håll, och söka röfva,
om icke guld, — dock frid och frihet
Ja alla, alla hemligt dyrka
den kalla, herrskningslystna Hertha,
som far vid midnaltsmånens sken,
med tunga spännet genom lunden;
de kasta sig för hennes vagn,
och låta hjulen krossa hjertat.
Hildigund.
Ja, du har rätt, min älskade!
När få vi resa? — O! jag bäfvar
hvar stund vi dröja bär..— Mig tyckes •
att samma luft, som Ingjald andas,
är gift och död.
Hjorvard.
Förqväf din fruktan.
En stund du måste dröja än.
Jag vill vid offringen förnya
den frids-ed, som jag Ingjald gifvit, (går).
Ht
HILDIGUND. Tärnor.
Hildigund («er efter Hjorvard).
Du kan ej skakas. För din själ
är misstron främmande, som fruktan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
