Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Tredje handlingen - 11 - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Da är en ek pS Nordttrfjäll,
som endast susar uti stormen,
men aldrig böjes. — Glöm dock ej
att jag är blott en lättrörd asp,
hvars blad i sjelfva lugnet bäfva.
Ja, denna dödsört, som jag burit,
sen Ingjald här sin mordfest höll,
den skall jag icke frän mig lägga,
förrn Ingjald sjelf är lagd i högen
Och skulle Hjorvard bli ett offer
för nidingen: då, Hildigund!
då är ditt löfte lätt att hålla. —
Men hvad? Der är ju Öfverkungen?
Törs brottet nalkas gudalunden;
hvar skall då qvinnan finna värn?
Jag kan ej undfly! Store Gudar! —
12.
De förre. INGJALD. FOLKVID.
Folkvid
Du får ej stanna qvar, Kung Ingjald!
Din svaghet röjs. .
Ingjald.
Nej! Jag är stark
som elgen, när han såret känner
och går mot den, som pilen sände.
Folkvid.
Vid offret mäste öfverdrotten
ju vara? Trefallt tyngre faller
den blinda hopens hat på dig,
om offertjensten du försummar.
Ingjald.
Jag trotsar folk och Gudar, — allt,
när Hildigund jag ser. Gå, Folkvid!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
