Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Femte handlingen - 1 - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
den blifve! Min förnjutna ande
sen sväfve bort bland rök och ligor! —
Men, Folkvid! Hvad du dröjer länge!
Har du min Hildigund ej räddat
ur lågorna? — Ditt lif det kostar,
dig Ingjald ju förkunnat det? —
Men se! Der borta kommer någon,
är det en ovän eller flygting?
Välan! Jag honom speja skall,
och låtsa som jag tror hans sagor.
2.
INGJALD. HILDER, Utan röstning.
Hilder (afeides).
Ha! Ingjald sjelf! Jag känner honom,
fast han ej känner Hilder mer.
Väl! Listen skydde mig mot listen!
(gir fram till Ingjald).
Var hjelpsam, gamle! mot en främling.
Jag kommen är från vida vägar
och söker Konung Ingjalds borg
här uppå Fogdön: Ränninge
den kallas, som man sagt mig —
Ingjald.
Främling!
Du ej behöfver många steg;
der på det höga bergets spets,
vid Mälarns vestra strand, är borgen. —
Som Midgårdsormen famnar jorden,
så borgens fot af Mälarn sköljes;
och klippan sjelf, som jätten trotsig,
är trefallt kringvärfd af en ringmur,
med stora kullerstenar uppförd.
(med stigande nttryck).
Och starka jättar drogo dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
