Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektson. Sorgespel - Fjerde handlingen - 9 - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2S8
BERMAN (sakta).
Våren på er vékt; — om fienden,
öfver modig då han ser vårt aftåg,
vågade ett utfall.
Pehr Magnusson.
Må han komma!
(Alla rosa at Skådeplatsen förändras).
10.
(ÖREBRO).
Ett rum på slottet. Engelbrekts sköld, svärd, hjelm, sporrar och harnesk
hinga på väggen.
ENGELBREKT, FRUN, FLICKAN, KETTIL.
(Engelbrekt ligger på en hvilosoffa i djnpsömn. Frun sitter
bredvid, med en latha i handen. Flickan, som står vid ett bord
i bakgrunden, virar blommor kring en krycka, men hör dock
uppmärksamt på sången).
Frun (sjunger).
Månan blinkade ur rosenlund;
svårmodig oeh dyster
Riddaren kom vid midnattens stnnd,
då tjuste honom Skogsråt, Bergskungens syster.
Men akta dig för’berget!
»Blommor, nickande mot stjèraor små,
»här skifta i dalen:
»lyster cj Riddarn hvila derpå
»och höra lundens vätte, lilla näktergalen?» —
Men akta dig för berget!
Riddarn somnade på grönan äng,
8måfåglarne tego,
blomman gjöt daggråt omkring hans säng,
och månan och dess tärnor bakom molnen stego.
Men akta dig för berget!
Fram ur klyftorna en drake flög,
eldröd var hans tunga;
sofvande Riddarns hjertblod han sög;
då hördes näktergalen sorgeligen sjunga.
Men akta dig för berget!
Kettil (försigtigt).
Herrn har lyckligt slumrat in vid sången,
fast den visan icke är behaglig
för en sjuk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
