Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektson. Sorgespel - Sjette handlingen - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Magnus Bengtson (yrande springer opp).
Engelbrekt? — Hvad? — Engelbrekt? — Jag tyckte
att han hviskade till mig sitt namn.
Hu! jag ser ett hufvud klyft af yxan,
och emellan skarpa stenar krossadt.I48)
Hu! jag ser en kropp, som öfverallt
jag med pilar genomborrat har! ,49)
Se! han ligger på den gröna holmen;
röda blodet ryker nu så varmt,
och det bränner gräset intill roten,
att ej mera något der skall grönska. 15°)
Ligger icke kroppen, kall och blodig,
lemnad till en spis åt snåla korpar.101)
Ha! der ligger han; — låt honom ligga,
(skrattar).
Det är roligt, — det är ganska roligt,
när man så får dricka hjerteblodet.
Hvad det läskar!
Ha! der komma redan
många mina vänner, upp ur jorden,
små och svarta; uti röda ögat
brinner svafvellågan stundom blå,
stundom gul. — Se, hur de kring mig dansa!
hur de nicka, med de hvassa hornen,
vänligt mot sin vän; och draketungan
uti deras breda munn sig vattnar
för hvar droppa blod, som de se drypa
ifrån mina fingrar! — Dricken, dricken!
läsken eder, mina såta vänner!
Jag har redan mättat mig deraf.
(faller i en djnp dysterhet).
Germund.
Var tillreds att kalla in de andre
om han skulle åter börja rasa.
magnus bengtson (dyster oeh nedslagen).
Nej, jag är ej matt. O nej! — jag trånar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>