Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 1. Menniskoorganismens lagar - 10. De tre grundformerna hos individen - 11. Födelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
sko varelsen; de äro: existensens början och dess slut, d. v. s.
organismens första inträde i tiden och dess allrasista trädande
derur.
11. Födelsen.
I sitt första moment, eller, ordagrannt taladt, i aflelsent
mäste organismens alla tre grundformer, liktidigt verka i sin
högsta fullhet. De tu äro då ett, som skriften säger: den
manliga och den qvinliga principen sammanträffa i ett och
samma moment och till sin högsta potens. Deraf njutningens
böjd; deraf organismens nedstämning efteråt. Den, hos båda,
liktidiga öfverspänningen af alla tre grundformerna måste
be-verka den förra, och den senare blifva genom isoleringen,
desto mera ingripande.
Allt hvad som i detta moment är abnormt i de tre grund*
formerna hos det förenade dubbelväsendet blir orsaken till
de ärftliga lyten eller sjukligheter, som hos fostret uppstå;
och likasom sjukdomstecknet till formen skiljer sig från
sjukdomen, se sjuttonde stycket, så vexlar äfven ärftlig sjukdom
sin form från ursprunget och visar sig de första åren blott
som sjukdomsanlag; men framträder omsider efter
utvecklingsperioden, i sin urform, likasom andra fullt bestämda åkommor.
En venerisk far får friska barn, men smittan framträder inom
få år. En venerisk mor får strax sjuka barn; ty den
qvinliga principen (passiva), är motsatt den manliga (aktiva). Att
barnet strax blir sjukligt kommer icke deraf, att modren i sig
burit fostret; ty då skulle en son eller dotter aldrig få fadrens,
endast modrens lyten. Det är tvärtom mycket allmänt att
sonen får modrens, dottren får fadrens lynne och lyten.
Naturens mångfald i form fordrar detta, och på samma sätt
kroi-sera ofta ärftliga lyten och krämpor i samma slägtlinier, och
det är då begripligt, hvarföre hvarannan individ af samma ätt
kan hafva förstånds eller kroppslyten, eller den lytta brödren
får friska barn och den friska brödren lytta, oaktadt begges
makar äro lika friska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
