Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 2. Pedagogiska gymnastikens grunder - 1. Gymnastikens elementer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
biträde och inverkande rörelser, söker lindra eller öfvervinna
de lidanden, som uppstält i hennes kropp, genom dess
abnorma förhållanden.
4. Ästetisk gymnastik, hvarigenom menniskan söker att
kroppsligt åskådliggöra sitt inre väsen: tankar och känslor
Gymnastikens totalbegrepp står i fullkomligt samband
med hvad. i början af första afdelningen, blifvit sagdt om
enheten; derföre äro gymnastikens fyra hufvuddelar äfven
sinsemellan likstämmiga; ty de rörelser, som tillhöra hvar och
en af dessa delar, måste vara ett med organismen. Den
pedagogiska gymnastiken utvecklar det medfödda anlaget till
enhet mellan delarna. I den militära sökes enhet mellan
kroppen och vapnet, i förhållande till motståndarens yttringar.
Genom den medikala söker man återställa den enhet mellan
delarna, som, genom deras abnorma förhållanden blifvit
förlorad; och genom den ästetàka uttrycker subjektet den enhet,
som är emellan dess andeliga och kroppeliga väsen. Således
hafva alla fyra hufvuddelarna äfven ett inbördes samband;
och den gymnast, som förbiser enheten i och emellan dem,
har ingen lag utan blott godtycket, eller modet, till ledare för
sina handlingar.
Sedan allt begrepp om fysisk uppfostran försvunnit i vår
verldsdel, har man gifvit konstgymnastiken: lindansen,
konst-ridning, equilibristeri m. m., ett större värde än densamma,
som sådan, i verkligheten förtjenar *). Likväl har man denna
’) Det tycket Tid flinta anblicken, tom sko]le den istatiaka gymnastiken
icke vara objektift pamf ntan objektift akttf; men då man jemför densamma
med militargymnftstik (den objektift aktiva), så har man redan i den ästetiskt
gymnastiken afgjort, att densamma endast genom passivitet uttalar sig. Nir
man först medelst teeken hotar sin fiende; och sedan mördar honom med ett
▼apen, så ir den första tempo objektift passif; ty den nttrycker blott individetf
inre väsen, i förhållande till ett annat yttre väeen; men den andra tempo, hvari
det hatade föremålet krossas, är rent af objektift aktif och tillhör således den
militära gymnastiken. Detta skönjes tydligare Af mimiken, och allratydligast
tf ett sannt konstverk: an bildstod, en historiemålning, o. s. t.; ty denna
ob-jektiviserar en menniskas eller en mytiak figurs inre väsen, lUaaåvil når dan
är i full hvila, som när den är i full strid.
2) De indiska jonglörerna böra härvid mindre strängt bedömmat; ty de
syfta mera till likttämmig och mångsidig utbildning än de Europeiske, hvilkas
konst är ytterat ensidig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
