Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 2. Pedagogiska gymnastikens grunder - 1. Gymnastikens elementer - 2. Begreppet om pedagogisk gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(89
att tacka, för det senare generationer icke ansett
kroppsrörelser såsom helt och hållet omöjliga i vår tid; men den
ensidiga utveckling, som konstgymnastiken har och måste hafva,
på grund af sitt enda syfte, att förvåna åskådaren, ar
alldeles stridande mot de vilkor, vi förut antagit för
mennisko-organismens harmoniösa utveckling. I vår verldsdel och i
vår tid kan denna slags gymnastik anses hafva samma
upphof och verkan på samhällena, som fordom atletismen hade
hos 8ydlanningame; hvarföre Hippokrates, som sjelf dagligen
begagnade och för sina patienter föreskref gymnastik, sade
om Atleterna, att de sjelfve icke visste om de hade en själ.
t. Begreppet om pedagogisk gymnastik
Redan är i första afdelningen visadt, att endast
organismens enhet till sig sjelf kan anses som uttrycket af dess
verkliga tillvarande. Vi hafva äfven i föregående stycke sagt att
gymnastikens theori är läran om kroppsrörelser i enlighet med
menniskoorganismens lagar; således måste enhet i densamma
vara förnämsta syftet och medlet för nämde rörelser; ty all
uppfostran, som verkar strid, antingen mot den yttre eller
inre naturen, strider ock mot allmänna verldsordningen,
således både mot delarna och mot det hela. Skall nu en
harmonisk utveckling i delarne vinnas, måste man bortlägga den
fördom, som vår tids så kallade belefvenhet bjuder, att endast
öfva höger hand. Origtigheten deraf inses lätteligen af den,
•om förstår, hvad en rigtig harmonisk utveckling vill säga;
och mången bar vid olyckstillfällen blifvit tvungen att, på
gamla darf lära med venster, hvad han redan bordt kunna
såsom ung ’).
Hvarje bemödande att utveckla menskliga förmögenbeter,
kroppens eller själens, är en uppfostran; således hvarje
gymnastik äfvenledes en låroanstalt, och måste den, som sådan,
vara till alla delar bestämd och allsidig, d. v. s. icke uteslu-
*) Djuren, som icke hindrat af den tå kallade belefrenheten, haffa lika
etyrka och akicklighet tå i båda frambenen tom i båda bakbenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
