Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 2. Pedagogiska gymnastikens grunder - 4. Rörelser utan machineri - 5. Enkla rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
4. Rörelser utan machineri.
Lika enkel, som den pedagogiska gymnastiken Sir, i syfte
och användande, bör äfven dess, utöfning vara. Den utföres
medelst rörelser utan machineri, och rörelser med machineri,
hvilka likväl både till begrepp och till form äro identiska, och
endast skilja sig åt i grader af styrka samt i olika vehiklar
och localförhållanden.
Rörelser ulan machineri indelas i enkla och
sammansatta. De förra äro vanligtvis alldeles fristående och utföras
af eleven sjelf, utan allt biträde; vid de sednare deremot
gifvas de fasta punkterna för rörelsen af de stöd, som eleverna
lemna hvarandra. De allmännaste fördelarna af denna slags
Gymnastik äro: 1. Att rörelseformerna äro så enkla att hvar
och en kan fatta dem och kroppsligt förnimma deras syfte.
8. Att dessa rörelser kunna ske på hvad ställe som helst,
ute eller inne, så väl på öppna fältet eller vägen, som i
skolrummet eller gymnastiksalen. 3. Att ett större antal elever
kunna på en och samma gång verkställa dem, och således
mycken tid derigenom insparas. 4. Att till dem icke
erfordras minsta apparelj och således äfven dylika omkostnader
besparas. 5. Att, genom dem, eleverna vänjas vid
bestämdhet och uppmärksamhet, emedan hvarje tempo måste liktidigt
utföras af flera. 6. Att de stöd, som den ena afdelningen
skall lemna till den andra, väcka sinnet till hjelpsamhet och
uppmärksamhet mot andra. 7. Att de, som göra stöd, äfven
dymedelst få afvexlande rörelse, och således både de
rörelsetagande och stöden på en gång få bestämda kroppsöfningar.
8. Att mera finkänsla af rörelsen bibringas de rörelsetagande
genom lefvande stöd, än genom döda raachineriet.
5. Enkla rörelser.
En rörelse kallas enkel, då skenbarligen blott en viss
kroppsdel utför den, men som hvarje rörelse måste hafva en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
