Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gymnastikens allmänna grunder - 2. Pedagogiska gymnastikens grunder - 5. Enkla rörelser - 6. Sammansatta rörelser - 7. Balansering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
utgångspunkt, si måste äfven andra kroppsdelar, såsom
antagonister, deltaga i rörelsen, oberäknadt de muskel-delar, hvilka,
som sådana, deltaga i hufvudagentens rörelseform.
6. Sammansatta rörelser.
Dessa kunna ock så tillställas att blott en kroppsdel
dervid agerar, och de öfriga äro passiva; eller ock deltaga,
såsom vanligt, flere kroppsdelar, deri; eller också alla kroppens
delar, såsom vid Språng och svåra balancerin^ar. — — —
(Till sammansatta rörelser höra de allmännast i lifvet
förekommande. 7. 8. 9. &c.).–- — —–— — —
7. Balansering.
Balancering är en liktidig sammanstämning i alla
kroppens delar till en och samma ställning, öfre eller nedre
lemmarna eller ock sätet, vid ridning samt i slutet af ett språng
uppå häst, äro härvid kroppens stödjepunkter, och yttra dessa
stödjepunkter sig antingen genom en större bas, då båda
fötterna eller armarna bilda den, eller igenom en mindre, då
blott den ena foten eller armen utgör en hafstång emot
kroppens öfvertyngd. Allmännast försiggår balancering vid gång
och stående, då dessa förrättas med bestämdhet. — Det ges
ock, som man vet, olika stöd, hvarpå den balancerande
menni-skokroppen kan uppbäras, såsom breda och fasta, säkra
fotfästen (golf, plint) eller smala och osäkra såsom klot, lina,
spets m. fi. Andra stödjepunkter härtill än extremiteterna
finnas egenteligen icke för en ren gymnastikrörelse; ty att taga
hufvudet till stödjepunkt, såsom barn och konstmakare göra,
är en rörelse utan säkerhet hvarken till syfte eller
begränsning, och dess verkan kan derföre äfven blifva vådlig.
Halsens muskler öfvas bestämdare i alla olika planer medelst
rörelser utan machineri. Att i vårdad, upprätt ställning ba-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
